Öns Basse – månadens hund – april 2020

Fakta:

SE53724/2016 Öns Basse. Kallas för Nisse.

Född 2016-10-06. Ur en kull bestående av 2 tikar och 3 hanar.

Far: SE28036/2013  AjaxMor: SE52759/20012 Alva.

Uppfödare är Kenth Jörgensen i Malmbäck. Ägare är Stefan Hartog i Bagarmossen.

Här beskriver Stefan sin hund …. ”Nisse”

Nisse (Öns Basse) är född i oktober 2016 . Han bor i Bagarmossen, i södra Stockholm, tillsammans med husse Stefan och matte Kerstin.

Trots att han bor i Stockholm har han god tillgång till skogen, då Bagarmossen gränsar till Nackareservatet, som är ett mycket stort naturreservat. Där han bl.a. tränar spår.

Nisse är en riktig friluftshund som trivs både till havs och fjälls.

Han är en god jaktkamrat åt Husse, som jagar i trakterna av Lydinge säteri, öster om Uppsala, samt en härlig löparkompis till matte. En riktig hälsocoach.

Han är också en mycket härlig familjehund och god kompis med jämnåriga barnbarnet Hugo. Han har också många hundkompisar där han bor, och tycker själv att han är Guds gåva till tikarna!

När Nisse är ute, såväl i skogen som Stockholms innerstad, stannar många upp och kommenterar honom, frågar om rasen och tycker att han är väldigt vacker!

Senaste nytt kring vårat planerade årsmöte….

Med anledning av den snabba utvecklingen kring Coronapandemin i vårat land, så har möjligheterna att genomföra vårat årsmöte enligt våra stadgar och tidigare besked/kallelse ,kraftigt kringskurits!

Såväl statsmakterna, berörda myndigheter samt SKK avråder resande i dessa tider och att man skall undvika att träffas i grupp.

Saxat ur SKK:s senaste kommuniké….

”Dispens för senarelagda årsmöten

SKKs Centralstyrelse beslutade den 27 mars att förlänga den generella dispensen för sista dag för att hålla års- och fullmäktigemöten 2020 till:

  • 30 september för direkta medlemsorganisationer (läns-, special- och verksamhetsklubbar samt Sveriges Hundungdom)
  • 31 augusti för indirekta medlemsorganisationer (alla andra klubbar i organisationen).”

”Enda undantaget från detta är verksamhet där högst tio personer samtidigt förväntas befinna sig på samma plats utomhus och där de närvarande personerna inte har rest dit från andra delar av landet eller utlandet.”

Med anledning av ovanstående, riktlinjer och anvisningar, så ber styrelsen att få återkomma med nya besked gällande vårat årsmöte när sådana finns.

Med vänliga hälsningar

Styrelsen för Gotlandsstövareföreningen

 

Ainas å Tikkos valpar växer å frodas…

”Valparna växer och har börjat busa ordentligt emellanåt. Full fart ett par minuter sen somnar de gott tillsammans. Finns fortfarande ett par tikar som är otingade.”

Intresserade kontaktar Tobias på mobiltelefon 070-560 83 03. Skicka gärna 1 SMS vid intresse eller kontakta Tobias via vår FB-sida!

Film finns på https://m.youtube.com/watch?v=VVfmYUxIFUU

Angående vårat kommande årsmöte….

Styrelsen har precis fattat beslut om att vi genomför föreningens årsmöte enligt gällande plan. Ni som INTE har anmält er till mötet, gör det till Iréne Berglund på telefon 0731-82 99 12.

Men eftersom vi lever i en föränderlig värld, så uppmanar vi er att kolla på denna sida på fredag kväll innan mötet.

Det kan ju tänkas att det kommer nya uppmaningar från våra myndigheter. Och då kanske ni reser förgäves. Ser ni INGET på denna sida på fredag kväll, så kommer mötet att genomföras.

Välkomna till årsmötet!

 

Ainas och Tikkos valpar växer…

– De äter med god aptit och alla har snart dubblat sin vikt sedan födseln. Finns tikar kvar att tinga!

Tobias Austli som äger Aina, nås på mobiltelefon

070-560 83 03. Skicka gärna 1 SMS vid intresse eller kontakta Tobias via vår FB-sida!

 

Gotlandsstövarens historia del 2

Nu presenteras del 2 av vår sekreterare Anders Lekander!

Stövare i litteraturen

Första litteraturkällan där gotlandsstövare skymtar är ett i ett jaktlexikon från 1832 (Swederus). Där står följande: Färgen svart, med ljusbruna ben, hvit buk och en ljusbrun prick öfver hvardera ögat. Denna färg var förmodligen ursprunglig. Sedermera hafva genom blandningar uppkommit de mest olika färger, äfvensom storleken högst betydligt varierar. Till formen är stöfvaren i allo spädare än rapphönshunden, har tunna läppar, smal, ofta spetsig nos, öronen små och hängande. Femte tån på bakfoten sitter högt upp på benet, stundom dubbel, och kallas sporre. Nack-knölen mera utstående än på andra hundar. – Bland dem hafva de Småländska och Gottländska tillvunnit sig största ryktbarheten, de senare med större skäl, emedan de efter väl inhemtad öfvning på sitt hemlands torra kalkgrund, lättare kunna följa spåren på annan mark. Men följden av detta anseende har varit att oduglingar från båda dessa orter utskickats till avsalu och betalats efter härkomsten, men ofta ej på något sätt i värde svarat emot ryktet och priset.

Det utseende som beskrivs liknar dagen smålandsstövare. Att gotlandsstövaren skulle vara gul nämner han inte. I ett tidigare jaktlexikon (Brummer 1789) beskrivs också en hund som liknar smålandsstövare. Eftersom Brummer bodde i Halland kände han troligen inte till att det fanns liknande hundar på Gotland. Liksom Swederus nämner han de dubbla sporrarna på bakbenen. Han fortsätter: Jagthunden  drifwer både hare, djur och räf: bäst därest man kan hafwa särskilte hundar för hwarje sort wildt, ehuru en jägare alltid ändå kan och bör hunna märka på hundens skällande; men i synnerhet på den bugt djuret tager, hwad sort wildt han drifwer.