Rasstandard

Grupp 6 Ej erkänd av FCI

Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse 2017-02-03

Foto: Åsa Lindholm

STANDARD FÖR GOTLANDSSTÖVARE
URSPRUNGSLAND/HEMLAND: Sverige
ANVÄNDNINGSOMRÅDE: Gotlandsstövaren är en allsidig, skalldrivande hund som används vid jakt på framförallt räv och hare. Den jagar som ensamhund. Rasen skall vara hjortdjursren.

KLASSIFIKATION: Grupp 6, sektion 1:2. Med arbetsprov.

BAKGRUND/ÄNDAMÅL: Den gult färgade gotlandsstövarens ursprung är okänt. En teori är att den har sitt ursprung från gula stövare importerade från Tyskland under 1700-talet, en annan att den har ett mer östligt ursprung. Redan under tidigt 1800-tal finns det uppgifter att det på Gotland förekom en rödgult färgad hund av stövartyp vilken sades vara ursprunglig på ön. I nuvarande population finns kända inslag av andra svenska stövarraser. Gotlandsstövaren fick sin första standard utarbetad 1920 och från 1921 hade rasen rätt att delta vid Svenska Kennelklubbens utställningar och prov. Men fr.o.m. 1929 upphörde gällande standard för gotlandsstövaren och den sammanfördes med smålandsstövaren. Sammanslagningen blev kortvarig, redan 1934 beslöts att gula smålandsstövare skulle uppgå i hamiltonstövaren. Viss avel fortsatte med gula hundar vilka registrerades som hamiltonstövare där den gula färgen är ett fel men inte utesluter från registrering. En del av dessa gula hundar förekommer i den moderna gotlandsstövaren vilken sedan 1991, med ett kortare uppehåll mellan 2007 och 2009, stambokförs i SKKs register och har rätt att delta på jaktprov och utställningar.

HELHETSINTRYCK: Gotlandsstövaren skall vara mindre till medelstor, dvs. en relativt lätt stövare med något rektangulär kroppskontur. Den skall vara torr, ädel, lätt och smidig men ändå stark. Rasen skall vara proportionerligt byggd.
VIKTIGA MÅTTFÖRHÅLLANDEN: Kroppen skall vara något rektangulär. Huvudet skall vara i god proportion till kroppen.

UPPFÖRANDE/KARAKTÄR: Gotlandsstövaren skall vara en vänlig och livlig hund med uppmärksamt temperament. Den skall under jakt vara, uthållig och snabb.

HUVUD: Huvudet skall vara måttligt långsträckt. Det skall vara avsmalnande mot nosspetsen sett såväl framifrån, ovanifrån som från sidan.

SKALLPARTI: Skalle: Skallen skall vara lätt välvd med måttligt bred hjässa. Nackknölen skall vara endast obetydligt framträdande. Stop: Stopet skall vara svagt men tydligt markerat.

ANSIKTE: Nostryffel: Nostryffeln skall vara svart. Nosparti: Nospartiet skall vara ungefär lika långt som avståndet från ögonvrån till nackknölen. Nosryggen skall vara rak och parallell med hjässlinjen. Läppar: Läpparna skall vara strama och sluta tätt an mot käkarna. Käkar/Tänder: Saxbett. Tänderna skall vara kraftiga och väl utvecklade. Kinder: Kinderna får inte vara framträdande. Ögon: Ögonen skall vara klara och helst mörkbruna. De skall vara mandelformade. Öron: Öronen skall vara slätt hängande efter huvudet, högt ansatta och får vid lystring höjas över hjässans plan. De skall idealt vara relativt korta och trekantiga.

HALS: Halsen skall vara måttligt lång och medelkraftig samt mjukt övergå i skulderpartiet. Halshuden skall följa underlaget.

KROPP: Manke: Manken ska vara måttligt markerad. Rygg: Ryggen skall vara plan, medellång och stark. Ländparti: Länden skall vara svagt välvd. Kors: Korset skall vara svagt sluttande. Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara så djup att den når ned till armbågarna. Revbenen skall vara måttligt till väl välvda och de bakre revbenen skall vara förhållandevis långa. Bringan skall vara bred och bröstbenet inte påtagligt framträdande. Underlinje och buk: Buken skall vara muskulös och måttligt uppdragen.

SVANS: Svansen skall vara ansatt i nästan rak förlängning av rygglinjen och räcka till hasen. Den skall vara kraftigare vid roten, jämnt avsmalna mot svanstippen och bäras rak eller svagt sabelformad. När hunden rör sig skall svansen helst inte bäras över rygglinjen.

EXTREMITETER

FRAMSTÄLL: Helhet: Frambenen skall framifrån sett vara raka och parallella. Skulderblad: Skuldrorna skall vara muskulösa, långa och väl tillbakalagda. De skall sluta väl an mot bröstkorgen. Överarm: Överarmarna skall vara långa och väl vinklade mot skulderbladen. Armbåge: Armbågarna skall sluta väl an mot kroppen. Mellanhand: Mellanhanden skall vara fjädrande och endast svagt vinklad mot underarmen. Framtassar: Framtassarna skall vara starka, väl slutna och riktade framåt.

BAKSTÄLL: Helhet: Bakbenen skall, bakifrån sett vara raka och parallella. Lår: Låren skall vara breda och muskulösa. Knäled: Knälederna skall vara väl vinklade. Has/Hasled: Haslederna skall vara väl vinklade. Mellanfot: Mellanfoten skall vara kort och torr med lodrätt ställning vid stillastående. Baktassar: Baktassarna skall vara starka, väl slutna och riktade framåt.

RÖRELSER: Rörelserna skall vara parallella med god steglängd.

PÄLS Pälsstruktur: Pälsen skall bestå av kraftigt, grovt och tätt hår som skall vara väl intilliggande. På huvudet, öronen och nedre delen av benen skall håret vara kortare. Underull kan förekomma. På lårens baksida och svansens undersida får pälsen vara något längre. Färg: Gotlandsstövaren skall ha en distinkt och mättat gul pälsfärg med vita tecken, den gula färgen ska vara dominerande. Vitt får finnas på nosen, även som bläs, på halsens undersida, som halsring och i nacken, på bringan, magen, svanstippen och på tassarna, även vita strumpor får förekomma, mer eller mindre höga. Mörka hår kan förekomma på öronen, ryggen och vid svansroten vilket är tillåtet.

STORLEK/VIKT: Mankhöjd: Hanhund: 52 cm, tillåten variation är 48–56 cm. Tik: 48 cm, tillåten variation är 44–52 cm.

FEL: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande samt förmåga att utföra sitt traditionella arbete.  Huvud som är stort och grovt.  Runda ögon.  Öron som är lågt ansatta, långa eller veckade.  Kort hals.  Kort bröstkorg.  Branta skuldror.  Öppen bakbensvinkling.  Brant, kort kors.  Övertecknad med vitt.  Blå ögon, ett eller båda.

DISKVALIFICERANDE FEL  Aggressiv eller extremt skygg.  Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras.  Otillgänglig.  Kraftigt över- eller underbett.  Blå ögon, ett eller båda.  Mankhöjd som över- eller understiger den i standarden angivna med mer än 1 cm.

NOTA BENE: Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall användas till avel.

TESTIKLAR: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen

Kommentera